Jämställdhet i nya Skollagen, Lpfö och Lgr11
Vi har granskat vad det står i nya skollagen och läroplanen om jämställdhet. För att underlätta för er har vi sammanställt det viktigaste som står om jämställdhet i både skollagen och läroplanen. I sammanställningen har vi skrivit in egna kommentarer och förslag på diskussionsfrågor. Se eller ladda ned våra pdf:er om detta nedan. Behöver ni hjälp att införliva nya skollagen och läroplanen så hör av er till oss: info@jamstallt.se
Granskning av nya skollagen och läroplanen Lpfö 
Granskning av nya skollagen och läropplanen Lgr11 
Granskning av nya skollagen och läropplanen Lpf94 (reviderad version) 
Likabehandlingsresa i Sverige
Vad har hänt i Sverige när det gäller likabehandling? Följ med på en resa som börjar år 1845.
Med hjälp av historien kan vi förstå varför det ser ut som det gör idag.
Hur kommer det sig tillexempel att ordet bög är ett av de vanligaste skällsorden i skolan?
Kan det hänga ihop med att det var lite drygt 30 år sedan som homosexualitet sågs som en sjukdom?
Jämför gärna med andra länder och gör egna likabehandlingsresor.
Likabehandlingsresa i Sverige 
Läroplan för jämställdhet
Jämställdhet handlar inte bara om hur vi bemöter varandra, jämställdhet ska även vara ett kunskapsområde som utvecklas i takt med elevernas skolgång.
Därför har vi utvecklat Läroplan för jämställdhet, Lpj10. med Läroplan för jämställdhet vill vi höja ribban för arbetet med jämställdhet i Sveriges skolor men
också konkretisera hur jämställdhet kan bli ett kunskapsområde med tydliga mål för varje åldersgrupp i skolan.
Lpj10.pdf 
Vad är jämställdhet?
Kort och gott vad jämställdhet är i fyra hjärtpunkter.
Vad är jämställdhet.pdf 
Trestegsmodell för en jämställd förskola och skola
Denna trestegsmodell är ett sätt att visualisera hur vi arbetar med jämställdhet. Modellen är en process där steg ett fungerar
som en grund för att sedan fortsätta med steg två och därefter steg tre. Sedan kan ni arbeta parallellt med steg två och
tre – men glöm inte att hela tiden arbeta med grunden, steg ett. Eftersom genus görs och återskapas varje dag och därmed
ojämställdhet är det viktigt att se arbetet som en process.
Trestegsmodell.pdf 
Observation talutrymme
Vem får ordet av pedagogen på samlingen och vid lunchen och hur mycket? Skiljer det sig för flickor och pojkar. Genom att använda detta
observationsprotokoll kan ni få svar på frågorna.
Talarutrymme förskola.pdf 
Elevenkät talutrymme
Hur upplever eleverna att talutrymmet fördelas på lektionerna? Enkäten ger även en bild av hur tjejer och killar tänker kring sig själva och att prata i olika situationer samt deras bild av varandra.
Elevenkät talutrymme 
Jämställdhetspussel
Jämställdhet som ett kunskapsområde? Lägg detta pussel med eleverna. Här hittar du spelplan, kort och facit. Bra för att få igång diskussion med elever om jämställdhet men även för att få kunskap om jämställdhet i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Kanske kan ni sedan göra egna jämställdhetspussel om olika yrken, länder m.m.?
Jämställdhetspussel 
Genusanalys av böcker
Vem läser ni om på förskolan? Gå igenom era böcker och gör en genusanalys av vilka som är huvudperson och vilka som har birollerna
i böckerna. Här finns ett enkelt observationsprotokoll som ni kan använda.
Genusanalys av böcker.pdf 
Materialanalys
Vem handlar ert läromedel om? Och hur framställs feminint och maskulint i materialet. Denna materialanalys kan göras i arbetslaget och tillsammans
med eleverna och ger ett mycket bra diskussionsunderlag.
Materialanalys.pdf 
Bildanalys
Vem blir synlig på bilder men viktigast av allt hur framställs personen ifråga? Bildanalysen kan andvändas tillsammans med elever för att analysera,
problematisera och diskutera bilder från
dagstidningar, magasin, musikvideor m.m.
Bildanalys.pdf 
Härskar- och Bekräftartekniker
Härskartekniker är ett sätt att behålla eller skaffa sig makt över andra människor eller hävda sig själv genom att trycka
ner andra. Bekräftar- tekniker är ett sätt att förebygga och motverka härskartekniker. ENSU Empowerment nätverket vid
Stockholms Universitet har kommit på och myntat begreppet bekräftartekniker. Kristina Henkel har omarbetat dessa
så att de passar förskolan.
Härskar och bekräftartekniker.pdf 
ENSU:s artikel om härskar och bekräftartekniker är ett bra underlag för diskussioner i arbetslaget.
ENSU Härskar och bekräftartekniker.pdf 
Snippa
Både flickor och pojkar har rätt att betraktas som hela människor med kön. År 2006 skrevs snippa med i svenska akademins ordlista, men fortfarande får många flickor höra att:
"flickor har ingen snopp". Här finns en A4 med information och argument varför det är viktigt att säga snippa så att du och alla
andra som möter barn ska bli peppade och inspirerad att börja säga detta viktiga ord. Det känns ovant i början, men
efter att ha sagt snippa några gånger så finns det och du kommer känna en lättnad att äntligen ha ett namn på ”det där nere”. Denna A4 är bra att ge till föräldrar
så att de vet att ni på förskolan och skolan är jämställda och har namn för både flickor och pojkars kön. Den kan också användas för att börja
diskutera genus, kropp och sexualitet med eleverna i skolan.
Snippa.pdf 
Utmana heteronormen!
Heteronormen (att alla förväntas bli kära i någon av motsatt kön) ställer till problem
när vi ska arbeta med jämställdhet eftersom heterosexualitet är en så viktig del i hur
vi skapar manlighet och kvinnlighet. Det påverkar bland annat vårat sätt att se på vänskap
och hur vi talar om familjen men framförallt ställer heteronormen till det när vi ska förändra
och bredda handlingsutrymmet för pojkar. Här finns tips på hur vi kan arbeta för att vara
inkluderande och för att utmana heteronormen! Utmana.pdf
Fri lek för vem?!
Vem är det egentligen som bestämmer med vem och vad barnen leker med?
Hur fritt är egentligen det "fra" valet? Här finns frågor att fundera
över och diskutera med dina kollegor. Fri lek?
Vad ska en likabehandlingsplan innehålla?
Sedan 1 april 2006 ska varje förskola och skola utforma en likabehandlingsplan.
Här punktas det upp vad den ska innehålla. Likabehandlingsplan.pdf
Girls will be boys will be girls will be...
Texten till en tänkvärd och välskriven dikt av Jacinta Bunnel och Irit Reinheimer.
Girls will be boys will be girls will be.pdf 
Melodin till Älgsången
Ladda ner och lyssna på melodin till Älgsången. Sången kan användas vid samlingen för att bekräfta alla barn i gruppen.
algsangen.wav
Lästips för små:
Läs tips för små.pdf 
Lästips för stora
Just nu rekommenderas följande böcker:
Maktlekar - det dolda gruppvåldet bland unga
av Sanna Mohr, Stefan Koch och Sannie Wedberg, Bilda förlag 2010
Vad är en lek, på skoj och vad är på allvar? Gul bil, Nadish, Olli namnen på maktlekar är många och gemensamt är att de innehåller våld i någon form.
I leken ger unga människor upp sina rättigheter att slippa bli slagen eller kränkt allt för att
få vara med och vara någon i gruppen. Till boken hör också ett väldigt bra metodmaterial med praktiska övningar som du kan göra tillsammans med dina elever.
Allan - metodmaterial för samtalsgrupper
av Olof Svensson, Rädda barnens ungdomsförbund 2008
Allan är egentligen ett samtalsmaterial för killgrupper, men metoderna som presenteras och alla bra övningar passar för mixade grupper. Viktiga frågor som vardagsvåld,
rykten och grupptryck tas upp på ett enkelt men ändå djupgående sätt.
Motivera mera - möjligheternas pedagogik
av Lina Davidsson och David W Flato, Epago förlag 2010
En metodbok för att stärka elevers självkänsla, motivation och framtidstro. I boken presenteras fem olika sätt
att motivera elever på. Till varje motivationskategori hör det en mängd metoder. Med positivt bemötande kan vi komma
lång och i denna bok får du konkreta tips på hur. Boken vänder sig till lärare i högstadiet och gymnasiet.
Tidigare lästips:
Askungens syster
av Johanna Rubin Dranger, AlbertBonniersförlag 2005
Hur skulle de kunna ha gått om Askungen inte hade varit så vän och hjälpsam? Och hur ser styvsysterns perspektiv på berättelsen ut? En rolig och snygg tecknad seriebok som genom sina nya perspektiv på denna klassiker skakar och rör om samt förnyar vårt sagoarv.
Jag visste när jag var tio
av Anna Knöfel Magnusson och Hans Olsson, RFSU 2008
En handledning för att vidga normerna och som ger bra verktyg för hur skolan kan arbeta på ett inkluderande sätt och stödja homosexuella, bisexuella och transpersoner.
Tänk (tvärt) om!
av Anna Norlin, Rabén och Sjögren 2007
Bra bok om genus och jämställdhet för elever. Mycket intressant fakta och bra diskussionsunderlag för arbetet med hela klassen.
Tusen gånger starkare
av Christina Herrström, Bonnier Carlsen 2006
En ungdomsroman som kan läsas av elever men också tillsammans med elever eller som diskussionsunderlag
för arbetslaget. Lärarna på skolan har kommit fram till att de behöver arbeta med jämställdhet
eftersom killarna tar så mycket plats och tjejerna får stå tillbaka. De har kommit fram till att
tjejerna behöver öva på att ta mer plats. Som tur var börjar det en ny tjej på skolan, Saga,
som har allt det där som lärarna tycker att tjejerna saknar - va bra då kan Saga få inspirera de
andra tjejerna att ta mer plats tänker lärarna. Tusen gånger starkare är en mycket välskriven och
spännande bok om hur elever och lärare upplever ojämställdhet på var sitt håll och försöker göra
något åt det. Boken är ett utmärkt underlag för diskussioner om klassrumsmönster, talutrymme och
jämställdhet.
Könsbalans - så jobbar du jämställt
av Mian Lodalen och Anna-Klara Bratt, Bokförlaget DN 2007
Mycket bra och intressant bok med matnyttiga tips på hur ni kan göra för att er arbetsplats ska bli jämställd
och ni ska få könsbalans både på den personella, strukturella och officiella nivån. I boken finns även en
intervju med Claes Borgström JämO och med jämställdhetskonsult Kristina Henkel.
Med uppenbar känsla för stil - ett reportage om manlighet
av Stephan Mendel-Enk, Atlas 2004
Från början skulle det bli ett reportage om fotbollshuliganer, men den enda gemensamma nämnaren författaren kunde hitta var att huliganerna var män.
Det blev ett reportage om hur manlighet görs och återskapas istället. Väldigt läsvärd och tänkvärd bok!
Jämställdhet gör världen rikare
Antologi om jämställdhetsarbetet i förskolan, skolan och gymnasiet, SIDA 2006
till toppen
          
          
          
          
          
          
Utskriftsvänlig sida